Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mixning utav kväve och syre. Ett andra namn för dikväveoxid som flera absolut vet, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, utav en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett enormt användningsområde, som bland andra i vården vari den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men numera nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som används för att anordna vispad grädde till diverse, som bakelser och i matlagning. Det är flertal olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat finns en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva lätt, men den kan även förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Man behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir tunn samt torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli luftig absolut som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan nyttjas i olika områden, som i kaffe och varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är också flertal som inkluderar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland andra i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde innehar stora fettdroppar som innehar kapaciteten att anknyta luft till en hållfast skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som består av dikväveoxid.

Det är flertal sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det finns även de som innehar lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som har dikväveoxid.