Hemmagjort vin

För att vin ska få kallas vin måste det i enlighet med EU:s definitioner produceras på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är gällande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden samma förfaringssätt men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det ändå vin. Frånsett vinframställning på allehanda bär är det även typiskt förekommande att man brygger vin på olika frukter alternativt juicekoncentrat av varierande slag. Gå till Fulstopp, Bensaltensid, stopp- och påväxtmedel

Vinframställning hemma är en fängslande arbetsgång att följa. I fall då man inte brygger utifrån en färdig vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär eller frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det helt perfekt att plocka bär åt en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Centralt i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha hygienisk utrustning och dessutom fräscht vatten. Orenheter, föroreningar eller annat i vattnet medför bismaker och kan i värsta fall förstöra vinet helt å hållet. Det är följaktligen en bra idé att använda aktivt kol för att rena vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror fullständigt på kolets kvalitet, dess yta i kvadratmeter per gram samt porstruktur. Effektivt är att sila vattnet genom granulerat aktivt kol alternativt att tillämpa pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen äga rum i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är klart, så behövs en brygghink på ca 30 liter. Den ska ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är färdig så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att hälla över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan oerhört betydande del av utrustningen är en oechslemätare som är till för att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren ryms. En tillräcklig storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid bara sockerhalten som genererar utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär alternativt frukter som används så påverkar dess skilda mängder extraktämnen utslaget. Det är angeläget att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det ultimata är att mäta upp ca tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk sedan ned oechslemätaren för att därpå läsa av värdet. Glöm inte bort att registrera alla data och helst föra en noga och precis bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli överraskad. Ta således självklart även smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i omkring 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är färdig.