Har du koll på frukterna och bären som kan användas till vinet?

Frukter och bär måste behandlas på rätt sätt i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att få bättre koll. Den är fylld med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör fullständigt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på annorlunda sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar perfekt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar naturligtvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och också dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på drygt 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går sålunda så klart att göra läckert vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla alternativt träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött ska stjälkar skollas med kokande vatten och skalas. Ytterligare information.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och noggrant över saften i ett jäskärl. Vid oaktsamhet kan vit bottensats som bildats följa med. Sedan tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Eftersom de har en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Processa dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk även på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli omkring 2-5 liter vatten.

Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att hitta i butiker på webben.

Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör beakta att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska därför undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa omkring 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket ger ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten och socker.

Ett övrigt exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man ska dock vara aktsam med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att producera vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas enskild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Därefter ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten enligt recept.