Är du i behov av luktsanering?

Om man vill undkomma elakartade odörer kan man använda sig av luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är förstås att ta bort källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan vissa odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med detta, som annars kan bli ett obehagligt besvär, finns det diverse metoder. Alla metoder har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en generell procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är emellertid hälsovådligt och man ska således inte uppehålla sig i trånga utrymmen då sanering sker med stöd av ozon. Eftersom ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både dålig lukt och för att sanera mögel. De hjälper dessutom då man vill driva bort t.e.x. möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är via en pryl som kallas fotokatalysator. Det är en apparatur med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är mycket reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med hjälp av någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn ännu mer verkningsfull kan man använda sig av en UV-lampa som producerar en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Ifall man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i vissa situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna procedur används dessutom som saneringsmetod mot mögel samt parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar självklart beroende på vad för problem man fått -, t ex en blandning vilken innehåller livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen konverteras till alkohol vilken i sin tur avdunstar. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om det inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel och svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och övriga hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä samt betong. Saneringsvätska kan användas separat men man får snarare bäst verkan om det används som komplement åt en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor inte allt för sällan är både hälsovådliga samt miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar fastän den funkar så bra – ska man dock i så stor grad som möjligt överväga de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.